Gick upp sent idag och när jag slog på tel så såg jag fina sms på min tel två av mina kära döttrar som skrev att de älskade mig och från Sabina som gör mig så glad.

Tycker inte man ska ha en särskild dag för att ge varandra lite uppmärksamhet och kärlek utan det ska man göra så ofta man kan. Det är ju ändå 365 dagar på året.  Hörde att i skolorna säljer de rosor och ger bort och en del får inga alls och känner sig betydelselösa och ouppmärksammad. Blir så ledsen att höra sånt och senast igår såg jag en debatt hur dåligt barn mår nuförtiden och de får ingen hjälp i skolorna och det är långa köer till psykmottagningar. Är det verkligen rätt att sätta barn till denna hårda värld??

Varje dag jag vaknar upp tror jag att jag ska må bra men det känns som jag mår sämre och sämre och är så trött och orkar så lite. Vet inte inte om mitt beslut är rätt...hur ensam kommer jag att bli med detta....har så mycket tvivel. Vill inte tvivla det ska kännas rätt allting men jag kanske gör fel ändå. Hjälp jag vet inga svar är förtvivlad och handlingsförlamad.